Ett Waldorfinspirerat
Familjedaghem

MÅL OCH INRIKTNING

– Rutiner: En dagsrytm som ger trygghet, ger möjlighet till både aktivitet och vila. Barnet vet vad som skall hända och kan i lugn och ro hänge sig åt det som sker i stunden. Barnet behöver få pendla mellan sådant som de kan försjunka i- glömma sig själv, och annat som de kommer till sig själv starkare genom. Jag strävar efter att forma en fast dagsrytm och att varje veckodag har sitt rytmiskt återkommande innehåll.
Barnet känner en trygghet i en värld som inte förändras för mycket.

– Sinnesintryck: Jag eftersträvar att ge barnen sådana sinnesupplevelser som bidrar till att utveckla sinnesorganens känslighet för nyanser och skillnader, istället för att genom för starka intryck trubbas av.

– Efterhärmning: Storögt iakttar barnet sin omgivning och genom att härma den vuxne vidgar barnet mer och mer gränserna för sin värld. Genom att den vuxne är verksam med olika uppgifter får barnet impulser att ta efter, grundläggande goda vanor och erövra nya färdigheter.

– Leken: Leken är barnets arbete, dess sätt att utforska och lära sig förstå världen. Genom leken erövrar barnet världen. Det övar sig och skaffar sig viktiga erfarenheter och därför tar jag leken på fullaste allvar. I leken främjas barnets fantasi, inlevelse och egna initiativ. Leksakerna väcker barnets fantasi och sinne för kvalitet.
Fantasilek - en enkel träbit kan bli en docka, en hund eller en båt. Barnet fyller i det som saknas hos föremålet, så att det blir vad det vill att det ska bli. Viktigt att det finns spelrum över för barnets fantasi. Under lekens gång befinner sig barnet i en skapande process under vilken hela människan med sin vilja, känsla och tanke kommer till starkt uttryck. I leken lär sig också barnen att umgås och ta hänsyn till varandra, dvs. träna det sociala samspelet barnen emellan.

– Utevistelse: Utomhus har barnet möjlighet att utveckla sin rörlighet, låta fantasin flöda och skaparglädjen väcka leken. Barnet får med alla sinnen, uppleva vädrets och årstidernas växlingar. Att vara ute mycket gör att barnet även håller sig friskare.

Sångstundens betydelse:
– Rytmramsor:
En förutsättning för god läsning, skrivning och stavning, är ett klart och tydligt uttal av orden. Eftersom uttalet är beroende av tungans och läpparnas rörelse, är det viktigt att dessa rörelser övas tidigt. Rytmer, rim och ramsor utgör därför en betydelsefull del av den förberedande läs- och skrivinlärningen. Att stampa med fötterna eller klappa med händerna är grundläggande rytmrörelser. Syftet är att låta barnet upptäcka sambandet mellan rytm, rörelse, tal och musik. I stort sett kan vi dela in rytmramsorna i två kategorier: De som övar grovmotoriken och de som övar finmotoriken.

– Fingerramsor: Eftersom fingerramsorna ofta engagerar båda händerna samtidigt ger de barnet möjlighet att upptäcka sin "andra hand", som inte används så ofta. Fingerramsor ger fin träning av motorik, rytm och tal.

– Rörelseramsor: Genom de målinriktade rörelserna i ramsorna stimuleras barnet att träna motorik, balans och koordination.

– Sång: Att öva sång förbättrar bl a rösten, andningen och språkrytmen.

– Hantverk: Sagan är en sorts teater, som lyser upp barnets sanna fantasivärld. Sagan ger också barnet stoff till låtsasleken. Den ger även möjlighet till närhet och förtrolighet. Barnet känner en trygghet i att höra en rytm, ett rim eller en berättelse flera gånger och som aldrig ändras. Sagorna kan också presenteras i form av dockspel- enkla bordspel.

– Sagan: Sagan är en sorts teater, som lyser upp barnets sanna fantasivärld. Sagan ger också barnet stoff till låtsasleken. Den ger även möjlighet till närhet och förtrolighet. Barnet känner en trygghet i att höra en rytm, ett rim eller en berättelse flera gånger och som aldrig ändras. Sagorna kan också presenteras i form av dockspel- enkla bordspel.

– Pedagogik i vardagen: Barnet får "lära" sig färger, former, räkna m.m, utifrån det vi upplever i vardagen och när vi vistas i naturen. Vi sjunger mycket och knyter ihop sångerna med årstiderna och händelser. På våra promenader sjunger vi ofta om sådant som vi upptäcker på vår väg.

– Vilan: En vilostund på en fäll efter maten, gör barnet gott. Det får en möjlighet att i tystnad komma till ro med sina tankar.

– Årstidsrytmen: Årstidsrytmen innebär att årstiderna och vid särskilda tillfällen även dess olika högtider påverkar dags- och veckorytmen under hela året. Årstidsloppet är utgångspunkten för hela det pedagogiska/praktiska arbetet och skapar grunden för barnets upplevelser. Skördefest, lyktfest, julförberedelse, påskfest och sommarfest bidrar till att barnet får starka och minnesvärda upplevelser av årstidsväxlingarna och sättet människan förhåller sig till dem. Vi förbereder och firar årstidsfesterna tillsammans. T ex under hösten har vi skördefest och då tar vi vara på det som mognat under sommaren, och smakar på olika frukter och grönsaker från vår trädgård. Skördefesten firas för att med kraft och mod möta den mörka årstiden. Högtiderna höjer oss över det vanliga knoget, ger oss nya krafter och stärker gemenskapen. Årstidsbordet hjälper barnet att bli medvetet om förändringar, som sker i naturen från en årstid till en annan.

Kanske kan min omsorgsform bli det naturliga valet för ditt barn också!